Fredag kväll och ett halvt kilo vintruvor har jag stoppat i mig för att bli på bättre humör. Fungerar inget vidare. Känner mig bara ensam och ogillad, trots att V ville att jag skulle med ut, att jag ska spendera hela morgondagen med T och att R erbjuder sig att komma över senare för att ge mig en kram. Det är en kväll när gräset är neongrönt och fluffigt på andra sidan och brunt och nedtrampat på min sida och tankarna om att det är mycket bättre att vara någon annan ligger på lur. Jag tycks inte kunna kombinera mina egna udda intressen och att vara en person i starkt behov av sällskap, för sällskapet delar sällan intressena, och jag förstår ärligt talat inte meningen med att göra något ensam. Jag gör gärna någonting själv däremot. Men det är ju för att man lär känna nya människor då!

Då är frågan:
1) Har alla andra ett bättre liv än jag?
2) Är alla andra bättre på att njuta av det liv de har?
3) Har jag skaffat mig alldeles för höga krav på vad ett bra liv är?

Läste i DN att det är så skönt att klia sig för det får oss att sluta tänka jobbiga tankar. Ska nog ta och klia mig ordentligt i huvudet sä kanske jag mår bättre sedan.