Idag kom jag äntligen iväg till Ågesta och kunde ligga och naturista mig ett tag. Blev så fruktansvärt glad av att träffa Kalle där och få lite sällskap. Jag har ju blivit helt utfryst av alla andra som jag brukade träffa där och nu när jag satt där ensam var jag hela tiden nervös för att träffa på ¤. Jag respekterar att han inte vill ha mig i närheten så jag försöker hålla mig undan så mycket det går, men jag vill ju samtidigt kunna åka och sola på den enda strand jag känner till.
Medan jag var på stranden började jag osökt tänka på sex (måste vara alla nakna kroppar :) )och rannsaka de senaste fem åren av mitt liv. Det var några år då jag bara var tvungen att leka av mig, bygga självförtroende och känna mig sexig och åtråvärd. Det var också några år då jag helt glömde anledningen till att ha sex: att man faktiskt vill! Nu kan jag gott säga att jag inte vill längre. Det jag vill är att börja om från början. Första kyssen. Hångla en massa. Hångla på fester. Bli kär. Och SEN kanske hamna i säng. Jag har tröttnat på att vara så vuxen och nu vill jag tillbaka till naiviteten, nyfikenheten och upptäckslusten. Och bort från idén om att jag ska ha sex för att jag borde. Dags att börja ta hand om mig själv.
fredag 16 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Fanns kommentarer här. De togs bort efter önskemål av författaren. Jag har i alla fall inte läst dem.
Det var ju synd att du inte läste kommentaren och hade förstått vad jag uttryckligen sa på telefon senast. Dvs att jag ville att ALLT som handlade om, eller kunde härledas till, mig skulle tas bort. Dessutom behöver kommentaren ligga kvar som ett genmäle lika länge som dina inlägg om mig. De är fortfarande kvar så jag nödgas skicka kommentaren igen. Det var synd för sist vi pratade uppfattade jag dig som mer förstående och tillmötesgående än att du skulle skona mig så lite som möjligt. Varför inte överträffa mina förväntningar om snällhet istället? Det är väldigt lätt!
Nedan följer kommentaren som er personliga filosof ignorerat sedan 100805:
Nu får du ge dig! Kopiera de inlägg du gjort där jag nämns, kapa allt som handlar om mig, med eller utan initialer eller namn som kan förknippas med mig. Sen kan du lägga upp texterna igen. Det är INTE ok att hänga ut mig på nätet så här och jag vill att du rensar allt som handlar om mig på minsta sätt, genast! Hur autistisk eller ond (eller både och) är du egentligen? Nu måste jag ju försvara mig i detta forum också och det hade jag gärna sluppit. Du vet att A blev elak mot mig efter att "väninnan" belönade hans backstabbande vilket naturligtvis pajade min tillvaro med båda, utöver de övriga vännerna som både du och "väninnan" raggade på som tack för att jag inkluderat er i mitt liv och vänkrets. Hon gjorde det först och fast du visste att det sårade mig var du prompt tvungen att följa hennes fotspår över min sårade självkänsla och såra mig på exakt samma vis. Sedan läser du i hennes blogg och säkert på facebook också hur hon hänger ut mig på nätet och vänder fler av mina(?) "vänner" emot mig och ser hur förtvivlad jag blir av hur hon behandlar mig och beter dig ändå exakt likadant! Det enda jag har kvar är en trygghetsförödande dragkamp om de vänner som inte redan premierat dig och ingenstans låter du mig kunna utesluta att du dyker upp. Att du inte heller vill uppdatera mig om hur du nätverkar i mina kretsar visar tydligt att du skiter i hur dina förehavanden påverkar mig och mina vänskapsrelationer negativt, precis som "väninnan"!
Av någon anledning går inte kommentaren att lägga upp i sin ursprungliga storlek varför andra halvan kommer som en egen direkt efter.
Forts från ovanstående kommentar:
Bara dagar innan ditt Ågestabesök sa jag uttryckligen att jag fortfarande fasade för att du plötsligt skulle dyka upp och av en händelse tog det väl bara tre dagar innan du dök upp i alla fall. Eftersom frågan inte är fri tvingas jag nu "scanna" stället vid varenda besök för att se om det är några fler av mina(?) "vänner" som du hänger med där istället för mig. Det kan ju hålla på för evigt eller tills du säger att jag kan utesluta det. Det handlar inte om långsinthet. Att du högg mig på värsta vis på exakt samma ställen som "väninnan" är sedan länge konstaterat och med tanke på hur du lät näst sist vi pratade tycker du väl att det var värt det. Det handlar istället om en oro för framtiden där du fortsätter att konkurrera med mig i mina sociala sammanhang, på ett sätt som jag inte utsätter dig för. Ingen svartsjuka eller långsinthet således utan en ständigt nymatad demon som förföljer mig. Att du hänger ut mig i din blogg bakom min rygg fast du vet hur ledsen jag blev av att "väninnan" gjorde det, är ett väldigt bra exempel på det. Du har väl massa platser, personer och sysslor i livet där du kan tanka livsanden? Varför inte ägna dig åt de som inte inkluderar ökad ångest på mitt konto? Särskilt när du inte heller vill lindra plågan genom att hålla mig informerad så att jag kan leva mitt liv lite mindre paranoid.
Skicka en kommentar