Smarriga dag

Jag njuter nästan mer av att laga maten än av att äta den, för då blir man bara tråkigt mätt och uppskattar den inte lika mycket. Men kvällens rostade rödbetor med färst getost låg väl på tungan. Experimentet med tofu, vaniljglass och jordgubbar likaså. Konsistensen blev lite grötlik, och jag skulle nog gärna övervägt det som alternativ till frukost, om jag inte hade en inneboende spärr mot att äta glass till frukost.

Är den platoniska kärleken den enda sanna kärleken? Jag har lagt märke till en trend i mitt kärleksliv, eller i bristen av det. Förälskad har jag bara blivit i dem jag av någon anledning inte legat med till en början eller någonsin. Betuttad eller plågsamt besatt enbart av dem som lite lagom ratar mig. Småkär kanske i den ende som jag lyckats avsluta det sexuella förhållandet med utan konflikt.

Är det så att jag inte tillåter mig att släppa fram känslor när jag riskerar att bli ratad? När det finns en risk för att jag blir besviken? Och att sex någonstans hos mig har stor betydelse? Sant är i alla fall att det förvirrar, och det tror jag till stor del har att göra med den utmaning jag är i sängen. Då är det självklart att det är en fördel att jag blir kär innan jag måste tampas med min egen kropp. Och inte så konstigt att jag tillåter mig själv att till 100% uppskatta den som inte längre kopplas ihop med min besvikelse över min egen kropps nycker.

Så ja, i mitt fall är den platoniska kärleken den sanna kärleken. För den är obefläckad och kan baseras på min rena uppskattning av den andres person.